söndag 30 januari 2011

Till Frejas dop eller Valhalla sal

I riden så

Och Silibrand körde uppför högan loftet svala
~ Allt under de lindar så gröna ~
Där fick han se sin dotter i lunden fara
~ I riden så varliga genom lunden med henne ~

"O, välest mig, välest mig, vad jag nu ser!
Jag ser min dotter, hon kommer till mig."

Och Silibrand fämnar ut kappan så blå
Där föder hon två karska svennbarnen på

"Min fader skall jag giva min gångare grå
som han skall rida till kyrkan uppå.

Min syster skall jag giva mina gullringar sju
som jag ej haft sen jag stod brud.

Min broder skall jag giva mina handskar små
som han ska bära likvart han går."

Den ene så för de till Frejas dop
~ Allt under de lindar så gröna ~
Den andre så för de till Valhalla sal
~ I riden så varliga genom lunden med henne ~

...

Återigen en ballad som Gjallarhorn gjort en tolkning av. Den är kanske lite annorlunda från den här versionen, tror Jenny sjunger "allt under den linden så gröna" exempelvis. I stora drag är de lika.

I riden så är egentligen en drastisk förkortning av en mycket längre historia: den kallas ofta "Den förtrollade barnaföderskan" eller "Trinn som en råovå". Jepokryddona har spelat in Trinn som en råovå-polskan på sitt album Åotråolit Råolit.

Den förtrollade barnaföderskan är hela historien. Jag kommer dock inte att gå in på den något mer ingående i det här inlägget; dessutom har jag för mig att den kommit på tal tidigare...

Det jag nu skrivit ner är alltså ett brottstycke, och en tolkningsvariant, av en mycket längre historia.

Därför tänker jag inte analysera den! Inte än.

Ni får snällt vänta på nästa inlägg: Den förtrollade barnaföderskan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar