fredag 14 januari 2011

Förfäder, knytt och evakuerade igelkottar

Har av någon anledning haft en enorm lust att titta på Mumin den senaste tiden. Har sett på både de nya animationerna av Kometjakten och Farlig midsommar, men också på de välbekanta japanska animeringarna av bl.a. Jättepumpan, Vita Grevinnan, Mumintrollet upplever vintern och Skattjakten.

Muminböckerna har jag alltid tyckt att är lite tunga att läsa, speciellt Muminpappans memoarer. Däremot var Trollvinter en av mina favoritböcker som liten. Det är den fortfarande.

För att inte tala om "Vem ska trösta Knyttet?" och "Vad hände sen?". En gång kunde jag dem så gott som utantill...

"Det var en gång ett litet Knytt som bodde alldeles ensam i ett ensamt hus. Han var nog långt mer ensam än han trodde. På kvällen, när han tände alla ljus och kröp inunder täcket i sin bädd och gnällde för sig själv, för han var rädd. Därute gick hemulerna med stora, tunga steg. Långt borta hördes Mårrans tjut på nattens mörka väg. Och dörrar stängdes överallt, och alla lampor brann hos alla stackars skrämda kryp som tröstade varann. Men vem ska trösta Knyttet, med att säga som det är: 'På natten blir det hemska mycket värre än det är'?"

Vad är det med just Mumin som gör att man tycker lika mycket om det nu som när man var liten? Den frågan har jag inte ännu funnit svar på. Kanske för att man numera ser och förstår saker på ett annat sätt än man gjorde då man var liten. Man förstår exempelvis alla ord man då tyckte var krångliga. I ett avsnitt talar Mumin t.ex. om ett mangroveträsk. Inte hade jag en aning om vad ett mangroveträsk var då jag var liten!

Min favortikaraktär är helt klart Förfadern. Jag har ingen aning om varför. Knappast för att han bor i ett skåp (haha, det där förstod man inte heller då man var liten!). Sedan flyttar han från garderoben till kristallkronan och från kristallkronan till kakelugnen. Han är en vresig enstöring som visar precis vad han tycker med att föra en massa väsen eller vara helt tyst... i kakelugnen. Jag gillar honom för att man egentligen inte vet någonting om honom. Hur gammal är han? Varifrån kommer han? Kan han tala? Vad äter han? Varför gillar han kakelugnen bättre än garderoben och kristallkronan? Han är en figur som lämnar utrymme för spekulation. That's what I like!

I övrigt har ju Lilla My de ljuvligaste kommentarerna. "Jag visste aldrig att du hade ögonbryn. Nu är de vita och du ser mer förvirrad ut än någonsin." sade hon åt Mumin i Trollvinter.

Förresten, visste ni att en evakuerad igelkott är en igelkott som mot sin vilja tvingats flytta från sitt hem, och inte ens hunnit få med sig tandborsten?


3 kommentarer:

  1. Njae... jag hade nog missat el möjligen glömt att Toves igelkottar har tandborste. Bra ursäkt att läsa om hela bokraden ännu en gång. (Hur mångte det blir vet jag int...)

    SvaraRadera
  2. Jag är också fascinerad av Mumin, tror det har att göra med att historierna handlar om Livet på ett ganska djupt plan utan att någonsin verka svåra. De är underhållande på ett lågmält sätt.

    SvaraRadera
  3. Nu har jag hittat noten om den evakuerade igelkotten i Trollvinter... på tal om vilka viktiga efterforskningar jag hållit på med ;P

    SvaraRadera