Två rosor och adeliga blommor

Konungadöttrarna

Det var de konungadöttrar två

~ Två rosor och adeliga blommor ~

De blevo bortstulna allt medan de var små

~ Från Engeland äro vi komna ~

Så gånga de jungfrur till drottningens gård

"Behöves här några små tjänstemör i år?"

"Här haver jag en gyllene väv för er,

ack kunnen I mig den väven väva ner?"

Den yngsta hon trädde i skaft och i sked

Den äldsta hon satte sig vid väven ned

Det första slag hon i väven slog

Där vov hon in himmel, där vov hon in jord

Det andra slag hon i väven slog

Där vov hon in träd och grönan skog

Det tredje slag hon i väven slog

Där satte hon måne, där satte hon sol

Där satte hon fader, där satte hon mor

Där satte hon syster, där satte hon bror

Den äldsta hon fällde så väven ned

Den yngsta hon bar den i drottningens knä

"Fagrare väv jag aldrig såg!

Vävarelön det skolen I få.

"Den yngsta ska bära mina nycklar i band

den äldsta jag giva min son uti hand."

"Det är icke sed i detta land

att syster skall taga sin broder till man."

Och det vart glädje och det vart gny

Att konungens döttrar var komna till by

Och det var glädje i konungens gård

~ Två rosor och adeliga blommor ~

Då moder och döttrar de kändes åt

~ Från Engeland äro vi komna ~

...

Doftar inte omkvädena i den här balladen av tinnar, torn och stora rosenträdgårdar? Överdådigt, stort, och alldeles underbart, inte sant? De sätter sin prägel på hela balladen, så som omkväden tenderar att göra. Redan första versen tyder på att historien kommer att sluta lyckligt.

Berättelsen är ju bara för härlig. Kungens döttrar kidnappas som små, kommer tillbaka långt senare och sätts på ett litet prov av drottningen: de ska väva ned den väv bara kungligheter kan. De gör de, och så kommer det fram att flickorna är de försvunna prinsessorna. Så slutar allting lyckligt, som en Rapunzel-saga!

There you go, du som inte gillar sagor med olyckligt slut. Finns det överhuvudtaget sådana? Kan det kallas en saga om den inte slutar lyckligt? Varför inte?

Nästa omgång går dock igen mot det sorgligare hållet, så håll i dig. Vi dyker inte ner till Näcken eller Havsfrun, nej. Vi ska ta del av den girige Herr Holgers öde.