Su ru ruskadirej
Det var två skälmar som lade om råd
~ Su ru ruskadirejom, krypi på mej ~
Som skulle till mjölnaredottern gå
~ För i rillerirå, de trilla väl å
fast trillorna ligger under su ru ru ~
"Gör dej liten o kryp uti säck
så ska ja för dej till mjölnarebäck."
"Kära mjölnare, var mej huld,
mal min säck, men ta ingen tull!"
"För den uti min dotters hus
ty den blir inte malen med denna dags ljus."
Men när det börja skymma i varje vrå
så börja den säcken att studsa o gå
"Kära min fader, tänd upp ljus!
Jag tror vi har tjuvar uti vårt hus.
Kära min fader, släck ljusen ut!
Det var bara katten som spänd en myss."
Men käringen som på ugnen låg
~ Su ru ruskadirejom, krypi på mej ~
sa: "När har ni hört katten med stövlar gå?"
~ För i rillerirå, de trilla väl å
fast trillorna ligger under su ru ru ~
...
Har spenderat största delen av kvällen med att brodera vidare på gudotterns 2-års gåva. Kände för att göra nånting annat också... och nu har klockan redan blivit mycket! Oj oj oj...
Det här är vad man kunde kalla en nonsensvisa. Den har ju omkväden och allt det där som en ballad ska ha, men handlingen är närmast för att roa andra. Det är som medeltida ståuppkomik!
Omkvädena här är totalt nonsens, och de sätter sin prägel på hela visan. Pga att de är nonsens, blir hela visan nonsens. Ren och skär underhållning. Ingen mer händelserik historia, bara en man som vill fria till mjölnarens dotter och tar sig in till henne genom att krypa in i en mjölsäck och be sin kamrat ta honom till mjölnaren. På natten kryper han fram. Vad som händer där visan tar slut, det får man själv fundera ut! Blir han fast eller inte?
Börjar någon småningom se mönstret jag försöker få fram...?
Gonatt ankungar!
Jag har för mig att jag har hört en forsättning där han blev slängd i ån med säck och allt.
SvaraRaderaO ja! Kommer du ihåg den delen?
SvaraRadera