Har du visor, min vän?

Redan under flera år har jag samlat på mig visor och ballader från när och fjärran. Lite gammaldags som jag är har jag för hand skrivit ned dem. Nu är det första häftet fullt, och det andra är redan i full gång.

Balladen finner jag speciellt intressant. Varför? Jo, den berättar en historia. Det intressanta däri är att flera olika ballader kan berätta samma historia med andra ord och andra personer, eller att flera ballader kan handla om olika saker, men tangera varandra.

Den längsta balladen i min samling är för tillfället den färöiska Regin Smiður, med 131 verser. Kvädet tar närmare trekvart att sjunga.

"Viljið tær nú lýða á,
meðan eg man kvøða
um teir ríku kongarnar,
sum eg vil nú umrøða

~ Grani bar gullið av heiði,
brá hann sínum brandi av reiði,
Sjúrður vann av orminum,
Grani bar gullið av heiði ~"

- första versen och omkvädet ur Regin Smiður

På andra plats kommer Falkvard Lagermansson, med 27 verser. Glappet är enormt.

"Falkvard han tjänte i konungens gård

för penningar och välskurna kläder

Fruar och jungfrur de krusa hans hår

alltför hans höveliga seder

~ Jag säger eder, Falkvard, i skolen utav landet bortrymma ~"

- första versen och omkvädet ur Falkvard Lagermansson

Jag tänkte att jag kunde börja dela med mig av mina samlade visor och ballader här på bloggen också, så de inte bara finns nedskrivna på papper här hos mig. Jag ska börja redan nu, med en liten vaggvisa.

Ro, ro barnet

Ro, ro barnet

Katten hänger i garnet

Ro, ro lilla vän

Katten hänger i mammas garn

Ro, ro barnet

Katten hänger i garnet

Ro, ro lilla vän

Kisse kommer nog loss igen