Sju år och fyrtio veckor - den förtrollade barnaföderskan

Den förtrollade barnaföderskan

Det ståndar en lind allt sunnan under by

~ Allt under den linden så grön ~

Där ståndar en jungfru, hon borstar sitt hår

~ I riden så varligt genom lunden med henne ~

Hon trolovade så granner en man

Den unge herr Olof, det hette han

Liten Elin hon spörjer sin svärmoder om råd

"Huru länge skall kvinnan med barnet gå?"

"I fyrtio veckor på åttonde år

så länge ska du med det barnet gå!"

De klädde på Elin en silkessärk

Hon gick uppå loftet med så mycken värk

Herr Olof han spörjer kär systeren sin

"Ack, ville du nu hjälpe allra kärestan min?"

Systeren gångar till brudekiste

Så gör hon två vaxdockor, allt med stor liste

Så sveper hon dem uti vitan lin

Hon bär dem i loftet för moderen sin

"Ack, kära min moder, låte fara eders harm

I tage eders gossebarn uti eders arm!"

"Jag haver förtrollat båd himmel och jord

förutom det ställe där brudkisten stod!"

Så breder de kisten med silketyg blå

där föder liten Elin de sönerna två

Det gjorde herr Olofs moder stor nöd

~ Allt under den linden så grön ~

Så snart blev hon utav den harmen död

~ I riden så varligt genom lunden med henne ~

...

Återigen en ballad som förekommer i otaliga versioner. Den här torde vara en av de allra äldsta. Det finns också versioner där det inte handlar om Herr Olof och Liten Elin, utan om Herr Peder och Liten Kersti. I de senare versionerna bryts dock inte förtrollningen, utan Liten Kersti måste stå ut med att bära barnen "i fyrtio veckor på nionde år", inte på åttonde år, som Liten Elin.

Vad betyder det; i fyrtio veckor på åttonde år? Jo, det betyder att hon ska ha barnen i magen sju år och fyrtio veckor!

Versionen jag skrev tidigare, I riden så, liknar mer balladerna om Liten Kerstis förbannelse än den här varianten. Varför? Jo, därför att Liten Kersti i en version säker hjälp och stöd från sin egen mor, och i en annan från sin far för att klara av sin förbannelse. Det är vad som händer i I riden så. Barnaföderskan, Silibrands dotter, söker hjälp hos honom för att kunna föda sina barn.

I precis alla versioner är det två gossebarn det är fråga om.

Omkvädena då. "Allt under de lindar så gröna" och "Allt under den linden så grön" ger ett intryck av sommar och sommarens egenskaper. Ljust, varmt, hoppets tid. "I riden så varliga/varligt genom lunden med henne" är lite knepigare. Jag tolkar det som så att någon uppmanar någon/några andra att vara försiktig/a med den förtrollade barnaföderskan, ta henne på säkra vägar igenom sin plåga för att hon ska överleva. Ta henne säkert genom graviditeten, med andra ord.

Märker du den blåa kappan, eller silketyget?

I ballader verkar det som om det ALLTID breds ut ett blått stycke tyg då gossebarn ska födas. I riden så, Den förtrollade barnaföderskan och Liten Kersti är bara några exempel. Jag har inte ännu skrivit balladen om Liten Kersti här på bloggen, men kommer nog att göra det. Och nej, nu menar jag inte samma historia om den förtrollade barnaföderskan.

Jag menar den ballad där Liten Kersti i vånnstall tjänar i lönndom.

...och den lilla.