fredag 18 mars 2011

Herr Mannelig - eller "på hur många sätt kan man tolka en ballad egentligen?"

Herr Mannelig

Bittida en morgon innan solen upprann
innan fåglarna började sjunga
bergatrollet friade till fager ungersven
o hon hade en falskeliger tunga
~Herr Mannelig, herr Mannelig, troloven I mig
för det jag bjuder så gärna
I kunnen väl svara endast ja eller nej
om I viljen eller ej ~

"Eder vill jag giva de gångare tolv
som går uti rosende lunden
Aldrig har det varit någon sadel uppå dem
ej heller betsel uti munnen

Eder vill jag giva de kvarnarna tolv
som stå mellan Tildö och Tärnö
Stenarna de äro utav renaste gull
o hjulen silverbeslagna

Eder vill jag giva det förgyllande svärd
som är smitt utav femton gullringar
O strida I huru I strida vill
stridsplatsen skola ni väl vinna

Eder vill jag giva en skjorta så ny
den bästa I lysten att slita
Inte är den sömnad utav nål eller tråd
men virkad av silket det vita"

"Sådana gåvor jag toge väl emot
om du vore en kristelig kvinna
Men nu så är du det värsta bergatroll
utav näckens o djävulens stämma"

Bergatrollet ut på dörren sprang
o hon rister o jämrar sig svåra
"Hade jag fått den fager ungersven
så hade jag mistat min plåga"
~Herr Mannelig, herr Mannelig, troloven I mig
för det jag bjuder så gärna
I kunnen väl svara endast ja eller nej
om I viljen eller ej ~

...

En av de bäst kända balladerna också ytterom Norden. Varför? Ingen aning.

Bergatrollet försöker få en ung man, herr Mannelig, att gifta sig med henne. Om hon lyckas snärja honom behöver hon inte längre vara ett bergatroll. Men den unga mannen vet inte om det, och skulle knappast tro henne om hon berättade, och är alldeles för misstänksam gentemot henne för att låta sig snärjas, hur många fina gåvor hon än erbjuder honom.

Omkvädet är i det här fallet ganska klart: det är bergatrollet som talar, rentav vädjar till herr Mannelig. Det är nästan desperat: "Gift dig med mig, jag ger dig vad du vill, snälla svara nu!" Samtidigt står det i strid med sista strofen i första versen: "...o hon hade en falskeliger tunga." Vadå? Så hon skulle mista sin plåga om han äktade henne, men han skulle inte komma att få gåvorna? Kan det betyda något helt annat?

Intressantare i den här balladen är egentligen de gåvor bergatrollet erbjuder herr Mannelig. För det första vill hon ge honom tolv vilda hästar som "går uti rosende lunden". Hästen är en symbol för frihet, och rosor och kärlek sitter som hand i handske... tolka hur man tolka vill! För det andra vill hon ge honom tolv kvarnar med gyllne stenar och silverbeslagna hjul. Det hon egentligen ger honom är rikedomar. För det tredje vill hon ge honom ett guldsvärd, smitt av femton guldringar, och vilket slag han än utkämpar med svärdet kommer han att utgå som segrare. Svärdet i sig bär på mycket symbolik: makt, styrka, maskulinitet, men också krig och död. Det är smitt av guldringar; rikedom i evighet. För det fjärde vill hon ge honom en skjorta virkad av vitt silke, som verkar kunna tåla att slitas. Vit är färgen för bl.a. oskuld. Alltså kan man anta att hon skulle vara villig att ge honom sin oskuld.

Herr Mannelig svarar att han gladeligen skulle ta emot allting "om du vore en kristelig kvinna". Har den kanske sjungits i varnande syfte? Att man inte ska lita på sådana som inte är kristna? Att man inte ska tro på hedningars ord?

Herr Mannelig är en ballad med många tolkningsmöjligheter. Jag har nu presenterat några av mina egna teorier.

Vad tror du?

3 kommentarer:

  1. Helt ljuvlig analys! :) Man tycker ju riktigt synd om bergatrollet i slutet av balladen. Håller med om allt och associerar också till någon stackare som inte ser så snygg ut och skulle helas av att någon äntligen visade lite kärlek, försöker köpa lite affection, men nej.. Dock är det knappast vad dom menat med berättelsen, bergatrollet är antagligen inte den man ska empatisera med? X)

    SvaraRadera
  2. Ovanligt (åtminstone för mig) att höra om ett KVINNLIGT bergatroll. I sagorna brukar ju annars det alltid vara manliga bergatroll som är boven i dramat....

    Kanske låten även kan ses som ett faktum att främlingsfientlighet var vardag på den tiden då den här visan kom till..... vilket inte i och för sig är något speciellt nytt.

    SvaraRadera
  3. Jag har också funderat på det där med "falskeliger tunga", det passar på något vis inte in. Synd om stackars bergatrollet, herr Mannelig är ju bara fördomsfull. Fast det var väl knappast så den var menad, nej...

    SvaraRadera